aaricia

"Happy Midautumfestival!" hordes ofta i HF:s korridorer i tisdags.

En av de storsta hogtiderna inom den kinesiska kulturen och ingen far ledigt. Zhong qiu jie (som det sa elegant kallas pa kinesiska) ligger a andra sidan bara dagar fran den forsta oktober, Kinas nationaldag, da vi kommer fa en hel veckas lov! Att det ens existerar i detta skolsystems paragrafer och regler, det ar sa nara ett mysterium man kan komma. Men ledighet kommer ju med vissa begransningar forstass. Vi maste namligen ga i skolan pa lordag och sondag den har veckan bara for att inte hamna alldeles for langt efter.

Hur som helst, Midautumfestivalen, som jag inte vet vad den heter pa svenska, har sina rotter i en historia om en hjalte, som raddar folket genom att med pilbage skjuta ner 9 solar fran himlen och endast lamna en sol kvar. Pa nagot satt far hjalten sedan nagra slags magiska piller som han ger till sin hustru for att hon ska vakta dem. Nar sedan Mr Bad Guy ( det maste ju alltid finnas den morka sidan i en historia, inte sant?) vill stjala pillrena ser frun ingen annan utvag an att sjalv svalja pillrena. Sa, eftersom pillrenas egenskap var att gora saker otroligt latta, svavar frun ivag och stannar inte forran hon ar pa manen. Sensmoralen ar darfor att man ska uppskatta sin familj och sina vanner, och sedan ska man ju ocksa lida lite med hjalten som aldrig traffade sin fru igen.

Mitt firande av festivalen bestod i att ga i skolan, trana, skrika Happy midautumfestival till allt och alla, och sedan efter en lang dag komma hem till min familj. Som vid de flesta tillfallena har i kina var mat ett av huvudamnena. Vilken maltid! 6-7 matratter att plocka fran mot vanliga 3! Kott, gronsaker, fisk, skaldjur och allt daremellan, som vanligt med ris till. Kinesisk matkultur passer mig utmarkt, at hur mycket du vill, av vad du vill, tills du inte langre kan sta uppratt. Efter middagen gick jag, mamma och pappa ut pa promenad.Yuan var tyvarr tvungen att stanna hemma for att plugga till varan engelska-exam som vi hade pa onsdagen. Av nagon anledning tyckte inte mina foraldrar att jag skulle tvingas gora samma sak sa dar sprack min planering av att for en gangs skull forbereda mig overdrivet for nagot som de kinesiska eleverna vandades for. Kvallen var redan mork och luften fortfarande varm. Pa garden till det husomrade vi bor i hordes enkla melodier, likvardiga med de ljud som 90-talets tamagotchi anvande. Tonerna visade sig komma fran de kinesiska lyktor som sma barn sprang runt med. De sag ut som sma eldflugor i morkret.

Vi fortsatte ned mot floden, pearlriver/ zhu jiang, med mobiltelefonerna signalerande titt som tatt av glada halsningar. Val framme springer fler lyktbarare omkring. Nar jag tittar narmare pa dem ar det inte bara de traditionella, runda, roda lyktorna utan aven lyktor med motiv av alla disneyfigurerna, hello kitty etc. Pa graset innanfor promenadstraket, omgivna av levande ljus, sitter familjer och ater, pratar, skrattar och beundrar manen. Symbolen for hela firandet, den ljusa fullmanen, hanger lugnt mitt uppe pa den morka himlen. Manskenet glittrar tillsammans med stadens neonljus i den breda floden.

Hemma igen dags for mer mat. Mooncake, frukt, rostade kastanjer. Min mamma pratar hela tiden pa kinesiska och pekar pa mer sotsaker. Jag tror jag kommer do, eller atminstone ga upp annu mer i vikt, jag har redan gatt upp 2-3 kg! Vilket a andra sidan inte ar sa forvanade har...  

...

Nu ar det sa att pga valdigt opalitligt internet som ibland tycker att svenska hemsidor ar valdigt trevliga och ibland ser dem som sin varsta fiende, och en dator som ibland till och med vagrar starta sa har jag inte kunnat publicera ovanstaende inlagg forran nu, min forsta dag pa lovet och aven Kinas national dag. Och mer har ju hant pa den har tiden. Har flojer nasta kapitel:

IKEA tillsammans med Clover

Clover, Yuans universitetsstuderande kusin, har kommit hem hit till Gunagzhou for att fira nationaldagen. Efter en sista skoldag, som avslutades med gladjeskrik, mottes vi pa greenery café. Maten skulle vara vasterlandsk och det kandes nastan lite ovant att ata med kniv och gaffel, men bara nastan. Forvanande kandes det dock nar jag tog min tekopp och satte den mot lapparna. Smaken var bitter. Hela min hjarna signalerar fel fel fel. Sedan fattar jag. Vasterlandsk restaurang ar det samma som svart te. Svart te som jag har druckit med jamna mellanrum hemma men som jag inte smakat pa mer an en manad, och som jag dessutom aldrig brukar dricka utan minst tva skedar socker. Sotningsmedel i det kinesiska teet som jag nu ser som en sjalvklarhet vid alla restaurangbesok ar inte ens en tanke, men med smaken av svart te ater pa tungar far jag en flashback av var metalliska sockerburk hemma i Sverige.

Efter maltiden, dar antalet middagsgaster varierade snabbt eftersom alla bestallde mat nar de kom, och jag, Yuan och Clover faktriskt var helt klara nar alla vara foraldrar hade anlant, forsvann systeryster ivag pa en konsert tillsammans men sina gamla klasskompisar och jag, Clover och var kusin som jag aldrig far reda pa hans riktiga namn, Yuan kallar honom alltid Black Boy, styrde vara steg mot den 5 vaningar hoga bokhandel som jag har lovat mig sjalv att ta foton pa och skicka hem till mina kara foraldrar hemma i Sverige. Tyvarr mamma och pappa, min kamera har ett dott battri och ingen laddare anpassad till kinesiska elurtag sa ni far vanta tills jag pa ett eller annat satt far tag pa en adapter. Dar kopte jag nya kinesiskabocker eftersom jag inte ar helt nojd med min kinesiskaundervisning har, jag ser just nu mina lektioner I kinesiska mer som horforstaelse an som lara i det kinesiska spraket, Zhong Wen. Min lararinna kan namligen inte mer an ytterst bristfallig englska. Tur bara att jag har alla andra lektioner att plugga kinesiska pa ocksa och skulle det visa sig att de tar hopplost finns det kurser utanfor skolan. Men utan min syster skulle jag aldrig klara mig.

Sedan vidare, IKEA, a du symbol for fosterlandet, de gula versalerna mot den bla bakgrunden. Jag ar hemma.

Vi gar in, bokhyllan Billy ar det forsta jag ser. I den star bocker som en om Greta Garbo och Nar Var Hur 2003 med Astrid Lindgren pa framsidan. All litteratur ar pa svenska. Alla namn pa svenska. Jag gottar mig i alla svenska ord och bokstaver (som jag sjalvklart inte ens kan skriva har hemma, ens pa min svenska blogg). Vi strovar genom hela byggnaden, och jag kanner mig som om jag vore i Barkarby. Jag tanker tillbaka pa alla de ganger som Klara rignt och fragat om jag vill folja med till IKEA, och jag aldrig forstatt varfor hon vill dit. Klara, jag forstar nu, jag lovar, jag foljer med nasta gang!

Jag och Clover disskuterade vilka produkter som ar bra och vad kineser i allmanhet tycker om IKEA. Jag har hela tiden ett stort leende pa lapparna och blir inte forvanad nar vi gar forbi andra Waiguo ren, utlanningar. Overallt gor de reklam for IKEA-family-kortet och jag vet fortfarande inte om man kan anvanda kort fran Sverige aven har i Kina. Vi stannar extra lange vid restaurangen bara for att jag haller pa att do av skratt over att de har Swedish meatballs har. Det basta ar att det inte bara ar ett namn och en bild pa menyn, de tar en matratt som kineserna faktiskt bestaller, och det ser precis ut som hemma. Far jag det varsta fall av hemlangtan nagonsin skadad i historien vet jag iag var jag kommer ga. Vidare och Clover berattar hur mycket hon tycker om IKEAs lampavdelning. Till slut, genom sjalvplocket av varor och vidare ut genom kassorna. Dar, framfor mig, det ar en uppenbarelse! Annas pepparkakor, svensk vodka, sill, singoalla-kakor, kex, knackebrod, hjortronsylt, drottningblandning och jag vet inte vad mer. Jag vet bara en sak. IKEA i kinesiska form kommer for alltid ha en plats i mitt hjarta.   

Eller snarare, hur kom de sig att ja, som inte kan samarbeta med datorer över huvud taget, fick för sig att skapa en blogg?

Poängen är att ja vill dokumentera mitt år i Kina. För ja ska åka dit. I 10 (!) månader. Jag ska åka till ett land som jag aldrig varit i förut och där ja inte kan språket och där hade ja tänkt bo i en familj som jag aldrig träffat och gå i en skola som jag aldrig sett i en klass me kineser. Som tur e går dottern i familjen som ja ska bo hos antagligen i samma klass. 

Guangzhou, bara 21 dagar kvar!!!!